Introduktion

Aktioner för djuren som går utanför lagens riktmärken har i Sverige funnits sedan mitten av 1970-talet. Ett decennium senare organiserades motståndet i Djurens Befrielsefront, DBF. Fritagningarna och de övriga aktionerna ser inte ut att avta, och internationellt sett har Sverige de senaste tio åren varit ett av de mest aktiva länderna i världen vad gäller ALF-aktioner. ALF är den internationella motsvarigheten till DBF, Animal Liberation Front, som grundades i England i mitten av 1970-talet. Vad är det då som får djurrättsaktivister att riskera fängelse, böter och dryga skadestånd för att kämpa för djuren? Varför anser man att det är nödvändigt att även använda sig av olagliga aktioner? Men framför allt - vad är grundproblemet de vänder sig mot, och vilka är lösningarna?

Grundorsaken till varför djurrättsrörelsen överhuvudtaget existerar, är att man inte tycker att människan för sin egen vinnings skull har rätt att utnyttja och döda djur. Att behandla djur på det sätt som görs idag, inom exempelvis kött- och pälsindustri, ses som en form av diskriminering av djur på grund av sin arttillhörighet, och det görs ofta jämförelser med diskriminering på grund av könstillhörighet (sexism) eller så kallad rastillhörighet (rasism). Som tur är tar många redan avstånd från rasism och sexism - djurrättstanken handlar nu om att vidga omsorgscirkeln till att även innefatta ickemänskliga djur.

Rasister, sexister och de som utnyttjar djur, tar ofta till olika argument för att försvara diskrimineringen. Ett av argumenten som används för att få utnyttja djur, är att människor har högre intelligens. Andra är att man tror att djur saknar språkförmåga, att de inte skulle ha någon kultur eller tron att de inte kan resonera moraliskt - men vilka olikheter det än finns så går det även att hitta människor som inte heller uppfyller dessa ”krav”, till exempel spädbarn. Det finns faktiskt djurförsöksförespråkare som tycker att det är okej att forska även på mindre intelligenta människor - men den mest sympatiska slutsatsen blir naturligtvis att om man inte är beredd att utnyttja och döda en mindre intelligent människa för experiment, mat, kläder med mer, så bör man inte heller göra det med ett djur.

Många köttätare anser att eftersom de inte bryr sig om vad djurrättsaktivister äter, så ska aktivisterna heller inte lägga sig i deras matvanor. Självklart har alla rätt att tycka och göra vad de vill, men bara så länge ingen annan kommer till skada. Det är ju till exempel inte föräldrars ensak att få fostra sina barn hur de vill, om de ger barnen stryk. På samma sätt bör vi inte döda och äta djur, eftersom det finns någon som tar skada av det. Inte heller egoistiska skäl för att äta kött (till exempel att man tycker det är gott) håller speciellt bra, eftersom ju ingen skulle försvara sexuella övergrepp för att förövaren tycker att det är skönt, eller barnarbete för att det är billigt.

Har man då erkänt att djur faktiskt har rättigheter som vi människor måste respektera, då handlar det i stor utsträckning om var man ska sätta gränsen. Alla friska människor försvarar ju ändå något slags djurskydd, men tar ändå inte konsekvenserna av detta fullt ut och slutar konsumera djurprodukter. Att reformera om en orättvisa, till exempel med kortare transporttider, större burar eller liknande, anser djurrättsförespråkare dock inte är tillräckligt. För att återigen jämföra med barnarbete, så är det inte tio timmars barnarbete istället för tolv som Rädda barnen kämpar för när det gäller sina frågor - det är istället ett totalt avskaffande av orättvisan som är det nödvändiga. Och djurrättsförespråkare påpekar också inkonsekvensen i att många människor faktiskt är mot misshandel av djur, men inte dödandet. När det gäller mord på människor ses detta som mycket värre än misshandel, och det finns såklart ingen anledning till varför det skulle vara annorlunda när det gäller andra djur.

Det är också här lösningen kommer in, nämligen att vi klarar oss utmärkt även utan att utnyttja och döda djur. Människor har levt som vegetarianer och veganer i andra kulturer i årtusenden, och kokbokshyllorna är numer fyllda med kokböcker som är helt vegetariska. Likadant är det med till exempel skinn- och pälsfria kläder. Inte ens polarforskare använder päls längre (Göran Kropp var till och med etiskt övertygad vegetarian), och för den som letar finns det gott om alternativ även till skinnskor. Djurrättsrörelsen är bred och full av andra aktörer och vi rekommenderar därför den intresserade att titta in hos dessa organisationer och hemsidor för information och nyheter kring djurrätt/veganism och andra sorters aktivism. Missa till exempel inte communityt Vegan.nu, nyhetssidan DR-info, Förbundet djurens rätt eller civil olydnadsgruppen Räddningstjänsten.

När det sedan gäller lagbrott för djuren, görs det helt enkelt för att liv står på spel och att man värderar liv högre än egendom. Kan man rädda livet på en hund genom att behöva krossa en ruta, då tycker de flesta naturligtvis att det är rättfärdigat. I DBF:s fall, så handlar det om att man även vill rädda livet på exempelvis de minkar som dödas på pälsdjursfarmerna, på de kaninerna som föds upp till djurförsök eller de fåglarna som föds upp för att värpa ägg eller slaktas som kycklingar. Pengar är en av de största drivkrafterna till att utnyttja djur, tar man bort den drivkraften genom ekonomisk skadegörelse, så finns det inte längre lika starka motiv eller möjligheter att fortsätta utnyttjandet. DBF:s aktioner har också visat sig vara mycket effektiva, pälsaffärer och farmer har fått stänga, hönor har befriats och fått leva sina liv i frihet och man har också lyckats föra upp djurrättsfrågan på dagordningen, varvid många människor blivit vegetarianer och veganer.

Aktionerna innebär visserligen lagbrott, och vissa menar att det är odemokratiskt att bryta dessa lagar. I Nazityskland var det dock lagligt med diskriminering mot judar, homosexuella, liberaler och vänsteranhängare. Vem skulle försvara att det var fel av de motståndsgrupper och allierade att bryta mot dessa lagar, befria människor undan koncentrationsläger och aktivt bekämpa nazismen? Även idag utförs djurförtrycket med lagen på sin sida - vad man kan konstatera av detta är alltså att det som är lagligt inte nödvändigtvis är rätt (som att döda människor eller andra djur) och det som är olagligt å sin sida inte behöver vara fel (som att rädda livet på människor och andra djur). Man kan dessutom knappast tala om demokrati när det gäller vårt förhållande till djuren. Djuren har inte direkt något egenintresse i att födas upp för att utnyttjas och dödas, och med deras mandat i åtanke blir det snarast ytterst odemokratiskt att ta livet av dem. Eftersom djuren inte kan försvara sig själva, så blir det således upp till grupper som DBF att göra det åt dem.

”If we are trespassing, so were the soldiers who broke down the gates of Hitler's death camps. If we are thieves, so were the members of the Underground Railroad who freed the slaves of the South. And if we are vandals, so were those who destroyed forever the gas chambers of Buchanwald and Auschwitz.”